Bild på julfirande människor som dansar runt en dekorerad julgran.

ALLA TIDERS JUL

Det är vår i särklass största högtid, men att kalla den svensk är att ta i. Julen är en blandning av flera olika kulturers traditioner.

TRODDE DU ATT jultomten var en svensk uppfinning? Nej. Jul-kortet då? Nej, inte det heller. Men, julgranen måste ju vara svensk? Inte ens den. Vår största högtid är ett veritabelt smörgåsbord – förlåt, julbord – av influenser från runt om i världen.

Men vi tar det från början:

300-talet

En kristen inrättning

Sedan mitten av 300-talet firas julen till minne av Jesu födelse, en högtid som inrättades i det kristna Rom.

304

Lucia

Helgonet Lucia dör martyrdöden på Sicilien, Italien, den 13 december. På medeltiden i Sverige började julfastan på just Luciadagen, men att fira Lucia gör vi för första gången 1764 på en gård i Västergötland. Traditionen får ordentlig fart på 1920-talet, inte minst för att Stockholms Dagblad utlyste en luciatävling och årets Lucia kröntes.

 

Bild på unga kvinnor som går i ett Luciatåg.
1764 firades Lucia för första gången i Sverige, men det var inte förrän på 1920-talet som traditionen fick ordentlig fart.

1764 firades Lucia för första gången i Sverige, men det var inte förrän på 1920-talet som traditionen fick ordentlig fart.

1000-talet

En hednisk fest

Innan vi blev kristna hölls en stor fest i samband med vintersolståndet. När kristendomen kom till Skandinavien ersattes flera hedniska traditioner och seder av kristna ritualer.

– Ordet jul går förmodligen tillbaka till betydelsen ”fest”, ”inbjudan” och kan spåras till fornsvenskan. I äldre tid användes uttrycket ”dricka jul” i stället för att ”fira jul”, berättar Jonas Engman, etnolog på Nordiska museet.

1600-talet

Julgranen

– Julgranen kommer till Sverige under 1600-talet, i samband med de svenska erövringskrigen i Tyskland. Under den här tiden lånade vi ganska mycket från tyskt område. Först användes granen i adelsfamiljer, under 1700-talet kan man se den dyka upp utanför mer välbeställda bönders hem. Först under senare delen av 1800-talet blev den bredare spridd i befolkningen. Granens stora genombrott är dock under efterkrigstiden, det vi kallar rekordåren, säger Jonas Engman.

1600-talet

Julklappen – och rimmen

Ordet julklapp kommer från en sed känd sedan 1600-talet.

– Ordet kommer av seden att på julafton busigt knacka (klappa) på  någons dörr och slänga in en träbit eller en täljd docka. En sorts gåva, kan man säga, men den ges på skämt. Det finns faktiskt en parallell i julrim-men, där julgåvorna gärna presenteras skämtsamt och lite retsamt, säger Jonas Engman.

1700-talet

Julbocken

Under 1700- och 1800-talen gick folk utklädda i processioner genom byarna i Sverige och då ingick en figur utklädd till en getabock, en vanlig bild av djävulen.

– Julbocken ser vi i vår tid oftast i halmversion. Bocken har sin bakgrund i julspel i medeltidens Tyskland. I dessa spel framträdde Sankt Nikolaus med en get, som han höll i ett rep. Sankt Nikolaus, den givmilde och snälle, tyglade på så sätt ondskan och djävulen, säger Jonas Engman.

1772

Tredje- och fjärdedag jul

Fram till helgdagsreformen 1772 kallades den 27 december för tredjedag jul och var en helgdag i Sverige. Den 28 december kallades för fjärdedag jul men ändrades samma år till att kallas menlösa barns dag. Så hette dagen fram till år 2000 och heter nu värnlösa barns dag.

1843

Julkortet

Redan tre år efter att frimärket upp-funnits i England sändes världens första julkort. Idén till kortet kom från uppfinnaren Henry Cole. I Sverige blev det vanligt att skicka julkort på 1870-talet, inte minst för att Posten halverade portot för privata kort. De första julkorten hade ingen tomte i motivet, det var Jenny Nyström som införde hustomten – inspirerad av Viktor Rydbergs dikt Tomten.

1863

Jultomten

Ordet ”jultomte” används för första gången i Sverige, men bakgrunden är minst sagt brokig.

– I nordisk folklig tradition finns gårdstomten, en människoliknande figur som skyddade gården och djuren.

Gröten som vi i dag förknippar med jul, sattes ut till honom så att han skulle stanna till nästa jul. Ordet tomte har att göra med tomt, alltså en äga. Under 1800-talets senare del dyker jultomten upp på allvar. Förebilden finns i en katolsk helgonlegend om den givmilde Sankt Nikolaus och har alltså inget att göra med gårdstomten, berättar Jonas Engman.

Dagens jultomte har sin upprinnelse i det tidiga 1800-talet i USA, men det var först 1863 han blev riktigt populär då tecknaren Thomas Nast avbildar en rundlagd, skäggig och givmild man på omslaget till satirtidningen Harper’s Weekly. Han påminner om dagens jul-tomte och kom senare att kallas Santa Claus.

1920-talet

Tomten och Coca-Cola

Nu börjar Coca-Cola att använda jultomten i sin marknadsföring, genom den svensk-amerikanske tecknaren Haddon Sundblom.

– Jultomtens popularitet ökade

i västvärlden under 1900-talet med konsumtionssamhället. I synnerhet blev han populär under efterkrigstiden, säger Jonas Engman.

Bild på en Coca Cola-reklam där en jultomte poserar med en Coca Cola-flaska.
I 100 år har Coca-Cola marknadsförts som julläsken nummer 1 – men i Sverige regerar fortfarande julmusten.

1957

Julkalendern i etern

Adventskalendern växer i popularitet och Sveriges Radio sänder sin första detta år, kallad Barnens adventskalender. 1960 sänder tv den första kalendern Titteliture och under 1960-talet ändras begreppet till just Julkalendern.

1958

Kalle Anka

Den 19 december 1958 sänder den amerikanska tv-kanalen ABC program-met From All of Us to All of You, som ett avsnitt i tv-serien The Wonderful World of Disney. Programmet sändes i Sverige på julafton 1960 och har sedan dess blivit en utgångspunkt för aktiviteter som görs antingen före eller efter Kalle Anka och hans vänner önskar god jul.

2022

Så gör vi i år

Julen är alltså en smältdegel av olika influenser och högtiden förändras konstant. Vi äter vegetarisk skinka.  Vi provar årets glögg (smak: New Orleans). Vi har ett Exceldokument för att pussla ihop den stora bonus-familjens vem, när och var och vad hen ska ta med sig. Vi vinkar till släktingar som deltar i firandet online. Vi köper årets julklapp. Vi ser sedan 1975 också Karl-Bertil Jonssons julafton på tv.

Vi ger barnen digitala presentkort så de kan köpa ett svärd i datorspelet World of Warcraft. Vi leker julklapps-lekar för att dra ned på köphysterin. Vi slår rekord i julhandeln, ändå. Vi har glutenfritt julbröd. Vi gör sill som egentligen är tofu och tångkaviar. Det står alkoholfri snaps och öl på bordet. Vi tävlar i fulast jultröja. En tradition är helt enkelt att bryta mot traditionerna och skapa nya. Så länge det finns brysselkål på julbordet är jag med på allt.

 

Liten ordlista

Anna med kanna – 9 december har Anna namnsdag och då skulle julölet vara färdigbryggt. I kalendern markerades dagen med en kanna.

Goenisse – annat namn på gårdstomten.

Julglädje – halm som spreds ut på golvet till jul.

Tomas fylletunna – 21 december firas Tomasdagen och då skulle julöl och brännvin avsmakas.