Med någorlunda spänst i benen och god planering kan man lära känna Edinburgh ganska bra under en långhelg. Gemytliga skottar, prisvärda restauranger av hög klass och hisnande historia ger näring åt både kropp och knopp.
SKÖNA SKOR och en lätt vind-jacka – som ständigt dras av och på mellan gassande sol, stormbyar och duggregn – är A och O för att kunna njuta av Edinburgh. Visserligen har staden ett, med skotska mått mätt, bra klimat men vädret växlar snabbt och det blir i bästa fall 22 grader i juli. Perfekta förutsättningar för en runda på någon av stadens
21 golfbanor, mingel med pingviner och kängurur på Edinburgh Zoo eller ett besök i Royal Botanic Gardens drivhus med köttätande växter.
Oavsett om man väljer nämnda aktiviteter, som ligger lite utanför citykärnan, eller en upptäcktsresa i det historiska Edinburgh är det apostlahästarna som gäller. Den äldsta delen, Old Town, ligger på ett högt, kuperat vulkanland där branta smala tvärgator och trappor utgår från huvudgatan Royal Mile. Stadens höga miljöambitioner innebär dessutom att halva staden just nu är söndergrävd för kommande spårtrafik.
– Det är helt vansinnigt, ingen vill ha det här och bussarna kommer inte fram, muttrar vår taxichaufför medan han kryssar från London Street till Old Town, en resa som går nästan lika snabbt till fots på grund av alla avstängningar.
STADENS STÖRSTA turistattraktion är just Old Town och främst Edinburgh Castle, som drar drygt två miljoner besökare varje år. Man bör med andra ord boka biljetter i god tid, och helst tidigt på dagen för att slippa den värsta trängseln. Borgen som började byggas på 1000-talet består av flera byggnader och många sevärda delar, som
St Margaret’s Chapel, som byggdes 1076, och är den äldsta kyrkan i bruk i Storbritannien. I The Crown Room visas Skottlands kungliga regalier, kronan (som användes första gången 1306), spiran och svärdet. Ett militär-museum, en kyrkogård för soldathundar och kanonmonstret Mons Meg, tillverkat 1449, är andra ”måsten” liksom The One O’Clock Gun, kanonen som avfyras dagligen klockan 13.
Från slottet utgår stadens livsnerv, Royal Mile, som avslutas vid Holyroodhouse, det brittiska kungahusets residens som delvis är öppet för turister. Därifrån är det inte långt till Carlton Hill, en kulle med panoramavy över staden. Den som orkar tar sig upp för den mer konditionskrävande höjden Arturs Seat för att njuta av solens upp- och nedgång.
Ända fram till 1800-talet utgjorde Old Town i princip hela staden. Den begränsade ytan i kombination med snabb folkökning gjorde att husen byggdes allt högre, upp till åtta, elva och till och med femton (!) våningar.
I mitten av 1700-talet beskrevs Edinburgh som Europas mest överbefolkade och ohygieniska stad. Inne-hållet i pottor och slaskhinkar slängdes ner på gatan – efter det varnande ropet ”Gardyloo” – och den forna vallgraven Nor’ Loch hann förvandlas till en stinkande avfallsgryta innan den blev dagens grönskande park. En rolig och spännande upplevelse för att förstå dåtidens stadsliv är att gå en guidad tur i The Real Mary King’s Close, en numera underjordisk tvärgata till Royal Mile från 1600-talet.
I dag är Royal Mile nästan lika överbefolkat, men nu av turister och studenter, pubar med Guinness och butiker som säljer kiltar, ylletröjor – och förstås whisky. Turistfällorna ligger tätt mellan säckpipespelande gatumusikanter men låt dig inte för-skräckas – här återfinns också krogar med riktigt bra mat och coola barer.
I NÄRHETEN AV Royal Mile finns också många andra turistmål. Museum Context, en butik med Harry Potter-relaterade prylar som trollstavar, är ständigt packat med besökare från hela världen. Nästgårds ligger imponerande National Museum of Scotland som täcker in allt från Skottlands historia till geologi, etnologi, mode och teknik. Föremålen är noga utvalda, exponeringen modernt dynamisk och inträdet gratis. Inte ens en heldag räcker för att se allt, man får vackert välja några avdelningar om tiden är begränsad.
Se bara till att tajma in The Millennium Clock Towers lilla skådespel. Den tio meter höga skulpturen som visar 1900-talets höjdpunkter och bottennapp är ett mischmasch av material, stilar och märkliga figurer som kommer till liv varje jämnt klockslag – djupt fascinerande för både barn och vuxna (i alla fall för mig).
När du ändå är på museet, kika in i Greyfriars Kirkyard runt hörnet, där terriern Bobby är begravd. Hunden sägs ha vakat över sin husses grav i 14 år och när Bobby dog 1872 förärades han medborgarskap i staden. Kyrkogården är liten, vacker och lite spöklikt bedagad med mossbelupna gravstenar.
FÖR ALLA SOM har sett tv-serien The Crown, eller är intresserade av sjöfart, är ett besök på Royal Yacht Britannia i Leith ett måste. I sista säsongen av The Crown låter drottning Elizabeth påskina att hennes favorithem var just Britannia, yachten som sjösattes 1953 och togs ur tjänst 1997 efter otaliga statsresor till 135 olika länder. Audioguiden ringlar från styrhytten, via kungligheternas privata gemak, genom besättningens hytter till det blankpolerade maskinrummet, sjuksalen och ett enormt tvätteri. Kungafamiljens bostadsdel är fylld av privata bilder som vittnar om ett (faktiskt) normalt och trevligt familjeliv – i alla fall till sjöss. Avsätt minst två timmar för Britannia, men hoppa över den över-prisade, urtråkiga serveringen. Runda i stället av med en fish ’n’ chips på en pub i Leith och begrunda de slitna hamnkvarteren som rivs på löpande band för nya, lyxiga lägenheter.
Och apropå fish ’n’ chips – den som liksom jag inte har varit i Edinburgh på många år har sannolikt inga större förhoppningar om maten. Men glöm det. Edinburghs krogliv har formligen exploderat, med både internationella kök och en uppdatering av det tradi-tionellt skotska. Lokalproducerat och ekologiskt är självklarheter, och haggis är numera trendiga snacks. Gör gärna en avstickare till kvarteren norr om Queen Street Gardens. På Broughton Street hittar du utsökta smörgåsstället Fed!, superbra restaurangen The Ox och puben Cask & Barrel. Sitt inte för länge bara. Det kan hända att du trivs för bra och missar flighten hem.