Gullis digitala liv

För vissa kan den digitala världen kännas skrämmande. Det gäller inte 88-åriga Gulli Ljunggren i Kristinehamn som både chattar med barnbarnen, hänger på Facebook och betalar räkningar på nätet. Hennes bästa råd? Våga testa!

ATT GULLI LJUNGGREN föddes långt innan både tv-apparaten och miniräknaren har inte hindrat henne från att hänga med i tiden. Hemma i trerummaren i Kristinehamn använder hon mobiltelefon, padda och laptop till allt från att e-handla gardiner till att läsa provsvar från läkaren på 1177.se. Hon har också skaffat sig en ny tv med allt vad det inne-bär av streaming och playkanaler.

– Det är mycket finesser som jag inte förstår mig på än, men det är trevligt att ha fler program att välja på. Jag uppskattar dramatik, och helst lite kärlek också, säger Gulli som gärna letar bra serier på Netflix.

För Gulli har de digitala verktygen blivit viktiga hjälpmedel i vardagen. Benen krånglar och promenaderna måste numera ske med rullator. Då är det praktiskt att betala räkningarna via internetbanken och hålla kontakt med vänner och familj på Instagram och Facebook – även om hon är lite tvek-sam till den sistnämnda plattformen.

– Visst kan det vara roligt att vara på Facebook, men det är också en hel del dumheter där. Det är lätt att fastna och bara ödsla tid, säger Gulli och bekräftar att slösurfande inte har någon åldersgräns.

Hon använder både Swish och Bank-ID på mobilen, och sms är perfekt för att boka träffar med kompisgänget.

– Vi är en grupp i åldrarna 78 till 88 ungefär som ses regelbundet och brukar ta en fika hos Wästgötabagarn i Kristinehamn. Vi är lite kyrkliga av oss också, säger Gulli och berättar att hon nyligen var på en mycket trevlig församlingsfest.

Många äldre lever i digitalt utanförskap, men Gulli Ljunggren, 88, har anammat tekniken och både googlar, swishar och messar.

DEN DIGITALA VÄRLDEN är en självklarhet för de flesta svenskar, men inte alla. Det finns uppgifter om att så många som en miljon människor lever i det som kallas digitalt utanför-skap. 2 av 10 pensionärer använder inte internet alls, och när det gäller personer över 76 år handlar det om 3 av 10, enligt rapporten ”Svenskarna och internet 2022”.

Gulli vet att många i hennes egen ålder blir osäkra när det kommer till ny teknik.

– Jag tror att många är rädda för att något ska gå fel, men jag har tagit fasta på det min son Anders brukar säga: Testa! Det är inte farligt att försöka och inget kan gå sönder. Det är bara att trycka på appar och knappar, säger Gulli och berättar att det också är sonen som får agera it-support om mobil eller dator strular.

DATORKUNSKAPERNA HAR hon med sig från sitt tidigare jobb som sjuksköterska. Även om det är många år sedan hon gick i pension har hon fortsatt att använda dator och mobil i vardagen. Någon särskild digital utbildning har hon aldrig behövt.

– Jag gick någon endagskurs som kommunen ordnade för oss äldre, men jag kunde redan allt, konstaterar Gulli med ett skratt.

Under pandemin, då många svenskar blev isolerade, fungerade tekniken som en räddningsplanka.

– Jag tycker inte att det var så förfärligt. Jag kunde ha kontakt med barn och barnbarn via mobilens Facetime och vi i kompisgänget sågs regelbundet, även om vi var försiktiga med masker och avstånd.

Vad tycker du är det bästa med den digitala tekniken?

– Att man kan göra så mycket hemma och inte behöver springa i väg till Posten med kuvert och räkningar. Ser du någon fara med att mer sköts digitalt i samhället?

– Det är ju om tillgången på el försvinner. Då sitter vi där. Vi har gjort oss väldigt beroende av tekniken och det känns ganska sårbart, säger Gulli och fortsätter:

– Men jag antar att det inte finns någon återvändo. Det kommer bara att bli mer och mer teknik och då gäller det att hänga med!