strandbild med människor i solstolar och flera barer/serveringar.

Upptäck ett nytt HELSINGFORS

Helsingfors är en stad i förändring. Den som inte varit här på länge blir garanterat förvånad över alla nyheter. Följ med till den finländska huvudstaden i ett reportage av Anders Pihl, författare till guideboken Mitt Helsingfors.

HELSINGFORS underskattas ofta, inte minst i Sverige. Kanske finns en kvardröjande bild av ett äldre Finland som gör det svårt att förstå att intill oss har vi en överraskande cool och visionär storstad som på många områden ligger i yttersta framkant i Europa.

uteservering med röda möbler på grusad plan, rött hus i bakgrunden.
Regatta är en kaféklassiker vid havet.

Alla som besökt Helsingfors har sett de centrala kvarteren med Salutorget, Esplanaden, Stockmann och domkyrkan. På kryssning eller snabbt helgbesök hinner man ibland inte mer än så. Synd, eftersom det i dagens Helsingfors finns så mycket att upptäcka.

Ta bara stadens underbara läge vid havet. Många missar den södra strandpromenaden som vänder sig ut mot skärgårdens alla öar. Med jämna mellanrum går man förbi utmärkta ställen för en paus. Kaféer som Ursula, Mattolaituri och Compass doftar både av baristabönor och havsbris. Man kan gå längs Eirastrandens boulevard ända bort till Löyly, stadens nya stora designbastu av trä, och dricka ett glas bubbel på dess tak.

stort trädäck ovanpå uteservering. Stor trätrappa i förgrunden.
Designbastun Löyly är en av stadens nya mötesplatser.

Flera av öarna som är synliga från promenaden har dessutom restauranger (exempelvis Skiffer, Saaristo och HSS Paviljong), lätta att nå med pendelbåtar eller reguljär färja. Nog är det ganska unikt för Helsingfors att kunna äta sommarlunch på en skärgårdskobbe med måsar glidande i vinden ovanför dig och samtidigt ha utsikt mot allt som händer i innerstan.

DE SENASTE TIO åren har utvecklingen i Helsingfors accelererat. Staden expanderar snabbt på bredden och tvären. Nya stadsdelar skjuter upp, även inne i stadskärnan. I Kalasatama reser sig nu stadens första riktiga skyskrapor.

glastallrik fotograferad på vit duk med inte mindre än åtta små rätter.
Utsökta finska förrätter på restaurang Saaristo.

I det växande Helsingfors får kulturen utrymme som aldrig förr. En långsiktig satsning för att skapa en stad för alla pågår och den tar gärna hjälp av vacker design och djärv arkitektur. Stadens gamla sevärdheter får sällskap av nya. Varje år byggs en betydande signaturbyggnad i centrala Helsingfors. Bland de senaste fem årens tillskott märks ett nytt centralt utomhusbad (Allas Sea Pool), ett nytt stadsbibliotek (Ode), ett nytt konstmuseum (Amos Rex), ett nytt danshus (Tanssin Talo) och snart ett nytt designmuseum.

man på upp ur bassäng, trädäck runt en stor pool och i bakgrunden syns båtar och helsingfors stad.
Ett dopp mitt i stan. Badhuset Allas har uppvärmda pooler mitt emot presidentpalatset.

En del vill förlägga startpunkten för denna utveckling till 2012, då staden utnämndes till årets designhuvudstad i världen. Redan då var designdistriktet i stadsdelen Rödbergen känt för sina många designbutiker men fick nu en mer officiell status som turistattraktion. Samma år byggdes Kampens kapell, en sfärformad byggnad där den som vill kan gå in för en stunds tystnad mitt på stadens kanske mest jäktiga torg.

EN VARM DAG i centrala Helsingfors har jag stämt möte med Laura Aalto, chef för kultur- och fritidssektorn vid Helsingfors stad och tidigare vd för stadens officiella besöksorganisation Helsinki Marketing. Jag frågar henne vad hon tycker varit mest kännetecknande för Helsingfors de senaste åren.

två unga gautmusikanter i förgrunden, i bakgrunden syns en gågata med uteserveringar med fullt med folk.
En lycklig stad med livsenergi.

– Jag tror det är den tilltagande stolthet som många Helsingforsbor känner i dag, svarar Laura på klingande finlandssvenska. Det finns en ökad medvetenhet om vilken speciell stad man bor i.

Vilka är då stadens bästa nyheter enligt Laura Aalto? Hon nämner skärgårdsöarna Lonnan och Skanslandet, som numera står öppna för allmänheten efter att ha varit militära skyddsområden. Färjorna dit tar bara 15–20 minuter.

vy över vatten med staden i bakrunden och en flik av finska flaggan i förgrunden.
Med utflyktsbåt ut genom Helsingfors hamninlopp.

– Särskilt Vallisaari, eller Skanslandet på svenska, är värt ett besök. Ön är vacker, har många historiskt intressanta byggnader och fina vyer över skärgården och världsarvet Sveaborg. På Skanslandet hade man Helsingfors första stora konstbiennal 2021.

Något annat Laura gärna lyfter fram är Helsingfors spännande restaurangscen, som tagit sjumilakliv de senaste åren.

– Två nya populära restauranger är Nolla med sin strikta hållbarhetsfilosofi och Chéri som gör smårätter och halvportioner inspirerade av Medelhavet.

strandbild med människor i solstolar och flera barer/serveringar.
Skönt sommarhäng på strandbaren Mattolaituri, vid södra promenaden mot havet i Helsingfors.

Att det finns en kulinarisk spännvidd i Helsingfors är lätt att instämma i. Här hittar man fortfarande karaktärsfulla och unika krogar som Sea Horse, Kolme Kruunua och Kosmos där i princip ingenting i inredning eller stämning har ändrats sedan 1940-talet. Å andra sidan finns det i senaste Michelinguiden sju restauranger i staden med stjärna, ett tecken på att nutidens gastronomiska Helsingfors står för kvalitet och nytänkande på tallriken.

manlig servitör med tatuerade armar och mörkt skägg, står med en glastallrik i handen med en liten rätt på. Vit serveringsjacka med ordet FINNJÄVEL i grå brodyr på bröstet.
Finnjävel är succékrogen som lovade stänga men som finns kvar än.

FÖRST SOM SIST är det arkitekturen som markerar förändringarna i en stad. Den långa raden nya profilbyggnader har verkligen omvandlat Helsingfors, menar Laura Aalto.

– En av mina favoriter är det nya stadsbiblioteket Ode. Biblioteket bjuder inte bara på modig arkitektur utan flyttar också gränserna på vad ett bibliotek kan vara, med inspelningsstudior och kreativa verkstäder för alla.

Få andra städer har så många bra konstmuseer på en lika liten yta som Helsingfors. Helsinki Art Museum, Kiasma, Helsingfors konsthall, Ateneum och nya Amos Rex ligger alla i en radie av några hundra meter från varandra.

Bil i naturlig storlek iklädd med blåvittt virkat hölje.
Den virkade polisbilen av Kaija Papu utställd på berömda konstmuseet Kiasma.

– Museerna i staden samarbetar också som aldrig förr. En nyhet är Museikortet som kostar 700 kronor och ger innehavaren fri entré till alla museer i hela Finland under ett helt år, berättar Laura Aalto.

DET SVÅRMOD MAN associerat med Finland och dess efterkrigsgenerationer börjar bli allt svårare att hitta i dagens Helsingfors. Det verkar som om staden rentav är inne i ett slags lycklig period, framkastar jag. Laura Aalto skrattar åt mitt påstående och säger:

– Jo, det är en bra tid för att leva i Helsingfors just nu.
Text och foto: Anders Pihl.

 

Fem saker att inte missa i Helsingfors

Amos Rex
Nytt underjordiskt konstmuseum under praktbyggnaden Lasipalatsi (Glaspalatset), i sig en sevärdhet från 1930-talet. Museets futuristiska ljusinsläpp är älskade lekplatser för barn.

bunkerliknande byggnad med glastak.
Ljusinsläppen till underjordiska konstmuseet Amos Rex.

Bada bastu med stil
I Allas Sea Pool mittemot presidentpalatset kan du efter bastun ta ett dopp utomhus i en rykande varm pool. Löyly är en stor designbastu vid havet med tre olika bastur.

Det nya stadsbiblioteket Ode
Intressant arkitektur både ute och inne. Missa inte tredje våningen i framtidens bibliotek.

böljande huskropp i trä, påminner om båtform.
Nya stadsbiblioteket Ode präglas av nytänkande på flera sätt.

Fölisön
Helsingfors eget Skansen. Mängder av historiska byggnader, bland annat fina Karuna kyrka från 1600-talet. Mer genuin känsla än Skansen i Stockholm.

Gå på kafé!
Pröva klassiker som Ekberg med devisen ”kunder, ni är våra kungar och drottningar” och Regatta, en bedårande kaffestuga vid havet. På sommaren passar Taideterassi och Sinisen Huvila, båda med massor av charm och utsikt över Tölöviken.

Mer om Helsingfors

Gustav Vasa grundade Helsingfors år 1550. Från början var det en liten handelsort norr om den nuvarande staden. Sitt nuvarande utseende fick Helsingfors i mångt och mycket under den ryska tiden 1808–1917.

Så sent som år 1900 var Helsingfors nästan helt svenskspråkigt. I dag har bara 5,9 procent svenska som förstaspråk, men staden använder ännu både finska och svenska på alla officiella skyltar.