De började som jordbruksredskap, men kom med tiden att bli älskade fordon för generationer av tonåringar, inte minst på mindre orter. I dag finns mer än 40 000 av dem i Sverige.
– Jag lär mig mycket av att ha en A-traktor, jag känner mig mer vuxen och att jag har ett stort ansvar när jag är ute i trafiken. Och så lär jag mig om bilar också., säger Martha Cornell, 16 år i Järvsö. Här står hon (i blå jacka) på sin Chevrolet Colorado tillsammans med, från vänster, Linus Lindberg, Oskar Styf, Hanna Olsson och Elias Helmström.
MED ANDRA VÄRLDSKRIGET kom fenomen som frystorkat kaffe, kulspetspenna, penicillin – och epa-traktorförordning.För när kronan tvångsrekvirerat böndernas traktorer blev epa-traktorn en räddning för svenska bönder. Liknande fordon hade funnits sedan 1920-talet, men nu sågs de allt oftare på vägarna. Därför fick de ett eget regelverk, och krav på traktorkörkort infördes. Men kriget tog slut och traktorerna kom tillbaka. De få epa-traktorer som blev kvar kördes av landsortsbor utan bilkörkort, för att åka till affären eller göra andra ärenden.
35 ÅR EFTER att Hitlertyskland kapitulerat köpte Richard Kvick i Borlänge sin första epa-traktor, en avkapad Volvo Duett för 6 500 kronor. Snart bildade han också Dalarnas epa-förening och bjöd in till epa-träffen på Romme Travbana.
– Första året kom 35 fordon, tre år senare 400. Så jag måste nog erkänna att jag är en av dem som är skyldiga till att de här fordonen är så populära, säger han och skrattar.
Richard Kvicks epa tar oss tillbaka till 1970-talet. Då började ombyggda exemplar av Volvo Duett dyka upp. Duetterna var lätta att bygga om och fick härmed ett andra liv när de börjat närma sig skrotning. Epa-traktorn blev populär hos unga utanför större städer.
1975 förbjöds dock nyregistreringar, bland annat på grund av olycksrisken eftersom det korta axelavståndet och ofjädrade bakhjul – vilket var krav på epa-traktorer – lätt fick fordonen att studsa av vägen. Målet var att de skulle förbjudas helt tre år senare, men efter folklig (nåja) vrede fick de vara kvar på vägarna. De få som inte skrotades blev med tiden värda stora pengar.
MEN DET FANNS ett alternativ. A-traktorn hade godkänts 1963. Den liknade epatraktorn men hade lite strängare regler, bland annat krav på en teknisk spärr för farter över 30 kilometer i timmen.
A-traktorn fick ny popularitet en bit in på 2010-talet. Då kom en regeländring om att fordonen fick framföras med körkort för ”EU-moped”, vilket i praktiken var en sänkning av åldersgränsen till 15 år.
Vid den tiden började också många Volvo i 740-serien att bli skrotfärdiga, och de var lätta att bygga om till A-traktorer. En kraftig ökning blev till en explosionsartad efter ännu en regeländring, i juli 2020, då bilarna tilläts ha fartbegränsning på elektronisk väg, man fick strypa farten via bilarnas databoxar. Därmed kan nyare bilar och bilar med automatlåda omvandlas till A-traktorer. Det öppnade för att flera bilmärken kunde byggas om, och i dag ser vi det som närmast är lyxbilar med röda trianglar där bak.
RICHARD KVICK, SOM efter tre år sålde sin epa-traktor för 35 000 kronor, ser med skräckblandad förtjusning på A-traktorns utveckling.
– Den har blivit en statussymbol som kan kosta nästan hur mycket som helst. När jag hade A-traktor var det ofta själva bygget som var det viktiga. Då ville man skruva, i dag vill man åka, säger han.
Samtidigt hyllar han de nya traktorerna.
– De är byggda på moderna bilar med hög säkerhet. De är dessutom bättre för miljön. De gamla traktorerna gick ofta på högsta varv och drog fyra–fem liter bränsle per mil. Med elektronisk fartreglering kan motorerna gå på betydligt lägre varvtal och drar mycket mindre bränsle.
TRANSPORTSTYRELSEN HAR fått i uppdrag av regeringen att se över A-traktorns framtid.
– Antalet olyckor har ökat, men det har också antalet A-traktorer. Men de bromsar trafiken och kritiseras för att orsaka farliga omkörningar. Det problemet skulle kunna minska genom en höjning av hastighetsbegränsningen, så i uppdraget ingår att titta på
fartgränser, säger Mikael Andersson, presschef vid Transportstyrelsen.
45 kilometer i timmen som maxfart är ett förslag som finns. Richard Kvick är positiv, det skulle jämställa A-traktorn med mopedbilar. Men han hör också något som han ser som A-traktorns död.
– Många anser att det också borde krävas bilkörkort. Men då kan man lika gärna köra en vanlig bil, då kommer ingen att köra A-traktor, säger Richard Kvick. ●
Text: Tomas Eriksson. Foto: Lisa Björner
Epa-traktor
➞ Antal i trafik 1 oktober 2021: 1 054.
➞ Maximalt axelavstånd på 225 centimeter.
➞ Kunde bara byggas på fordon med ram, inte självbärande kaross.
➞ Ingen fjädring bak.
➞ Två sittplatser.
➞ En utväxling på 1/10 (tio motorvarv driver hjulen ett varv).
➞ Får inte köras fortare än 30 km/h.
➞ Måste besiktas vartannat år.
A-traktor
➞ Antal i trafik 1 oktober 2021: 41 182.
➞ Får inte kunna gå fortare än 30 km/h. Tidigare ofta via dubbla växellådor. Från 2020 kan A-traktorns maxhastighet regleras elektroniskt via bilarnas databox.
➞ Kan numera byggas på bilar med självbärande kaross.
➞ Får ha fjädring.
➞ Två sittplatser.
➞ Utrymmet bakom framstolarna ska inte gå att färdas i.
➞ Måste besiktas inom fyra år efter inregistrering. Därefter vartannat år.
”Bakom varje kurva och backkrön väntade äventyret”
I en Facebookgrupp för bilentusiaster efterlyste Kombi någon som kört epa- eller A-traktor i sin ungdom och som ville dela med sig av sina minnen. Den här fina berättelsen fick vi från Peter Sjölin i Järlåsa norr om Uppsala.
”MIN FAR OCH mor köpte en röd Ford Transit till min bror för att bygga om till en A-traktor. Men han var inte intresserad. Därför fick jag som 11-åring ett löfte om att ”ärva” den. Jag bodde i princip i den varje dag. Jag söp in doften av Wunderbaum och plysch. Jag önskade mig lampor, tryckluftshorn och kommunikationsradio till jul och födelsedagar.
När 16-årsdagen närmade sig startade ombyggnaden. Min far var en tusenkonstnär och trollade med svetsen. Inredningen byggde jag tillsammans med min mor. En bekant som åkte till USA fick order att köpa de bredaste fälgarna han hittade. En tv fick plats i kupén.
Epa-traktorer från hela Uppland träffades vid Tunagrillen i Uppsala. Frihetskänslan var enorm. Vi letade fester i Sala, åkte till traktorträffar i Gävle och Skara eller for upp till Älvdalen. Bakom varje kurva och backkrön väntade äventyret. Jag lärde mig att meka och jag fick vänner för livet. Och allra bäst – jag träffade Nilla. Vi håller ihop än.
ÅREN GICK, OCH bilar köptes och såldes. När jag en dag 2008 satt och slösurfade på Blocket dök den upp. ”MIN GAMLA TRANSIT” skrek jag i falsett. Sonen kom kutande och jag berättade om hur jag och farfar hade byggt den. ”Köp den, pappa”, bönade han.
Först var jag emot, den var i för dåligt skick. Men 19 år efter att jag hade sålt Transiten stod den åter i samma garage för ombyggnad, men nu var det jag och min son som höll i svetsen. Och till slut, efter hårt arbete, fick vi ordning på den.
Därmed fick ännu en ung man känna frihetskänslan, möta nya vänner och lära sig hantera trafiken. Det stärkte också vänskapsbanden mellan far och son. Bilbyggarkunskaperna tog sonen med sig, nu driver han ett åkeri med lastbilar med hans speciella stuk. Så frågar ni mig varför det ska finnas A-traktorer är svaret enkelt: De behövs.”
Peter Sjölin
