Magiskt vackert och 300 regndagar per år

Här bor fler får än människor och vädret är minst sagt ombytligt. Färöarna är helt fantastiska, konstaterar Kombis Per Manns.

EFTER ETT PAR timmars flygning från Köpenhamn befinner vi oss någonstans mitt emellan Norge och Island. Molntäcket spricker upp en aning och förmiddagssolen lyser upp Färöarna – 18 intensivt gröna öar som sticker upp ur Nordatlantens blåsvarta vatten.

Under inflygningen letar sig Airbusplanet allt djupare in i en fjord som kantas av branta klippor, gröna sluttningar, vattenfall och några enstaka hus. Det är magiskt vackert, dramatiskt och lite skrämmande.

De första intrycken av Färöarna för tankarna till de karga miljöer som alla deckarfantaster har lärt sig uppskatta i den populära tv-serien Shetland, där kommissarie Perez avslöjar ögruppens mörka sidor. Och det finns få knep som är lika effektiva för att sätta en plats på världskartan som att skapa en deckarfigur som är på jakt efter skurkar i en vacker miljö.

Och det var just en kriminalserie som fick de två Göteborgsvännerna Klara och Agneta att resa till Färöarna:

– Vi hade egentligen tänkt att resa till Shetlandsöarna, men det var lite krångligt att ta sig dit. Men så har vi också följt tv-deckaren Trom (originalserie från Viaplay) som utspelar sig här på Färöarna – och den inspirerade oss att resa hit. Miljöerna är så vackra, säger Agneta.

VI DELAR FLYGTAXI från flygplatsen till huvudstaden Torshamn (tar cirka en timme) med de två Göteborgsvännerna – och bilden av Färöarna som förmedlas i deckarens värld stämmer ganska väl överens med de första intrycken. Vägen slingrar sig fram längs vackra fjordar kantade av små fiskebyar. Det känns som vi har landat på en plats som har plockat det bästa från Alperna och Nya Zeeland.

Om Färöarna kändes lite ödsligt under inflygningen så har vi nu fått sällskap – av massor av får som kantar vägen. På Färöarna har fåren företräde, vilket känns helt naturligt eftersom det finns runt 80 000 av dem på öarna, jämfört med drygt 50 000 människor. Vi möter fåren överallt. De betar det frodiga gräset längs bergssluttningarna, dyker upp på bensinstationen och väntar utanför hotellreceptionen i Torshamn. Alltid nyfikna, men på behörigt avstånd.

Att hyra rum hos en familj är ett prisvärt och trevligt sätt att uppleva Färöarna.

DET FINNS ETT PAR olika sätt att lägga upp semesterprogrammet under ett besök på Färöarna. Du kan antingen boka plats på hotell i Torshamn och därefter göra dagsutflykter till olika delar av ögruppen. Från Torshamn finns ett bra nätverk av lokalbussar och färjor som erbjuder transport till alla delar av Färöarna. Avstånden är relativt korta och det tar aldrig mer än någon timme att nå fram till din destination.

Ett annat alternativ är att hyra bil och lägga upp en egen rutt som kan ta dig från Torshamn ut till små fiskebyar på de yttersta utposterna av ögruppen. Det finns ett bra vägnät som via tunnlar, både genom berg och under havet, tar dig till de mest fantastiska platser. En fördel med en roadtrip är att du kan boka plats på pensionat och hos familjer som hyr ut rum till turister. Ett prisvärt och trevligt sätt att upptäcka önationen.

Du är alltid nära havet var du än befinner dig.

MEN SÅ ÄR DET vädret.

Några hävdar att Färöarna är vädergudarnas samlingsplats. Andra säger att du kan uppleva alla årstider inom loppet av 24 timmar. Och så har vi färingen som vi träffade på läktaren under en isande kall fotbollsmatch i Klaksvik på norra Färöarna:

– Vi har inte alls dåligt väder på Färöarna, vi har bara ett annorlunda väder, hävdade han.

Annorlunda eller inte, vi lyckades i alla fall uppleva alla årstider under våra fyra dagar på Färöarna. Vi ägnade den första dagen åt att utforska Torshamn under växlande molnighet. Den följande dagen hade vi planerat en utflykt till ön Mykines, en av de mest spektakulära platserna på Färöarna med en stor koloni sjöfågel, inte minst de charmiga lunnefåglarna. Med växande oro hade vi sett hur båttrafiken till Mykines dag efter dag hade ställts in på grund av dåligt väder, men vädrets makter var med oss. Ackompanjerad av strålande sol och ett nästan vindstilla Atlanten styrde den lilla transportbåten ut från hamnen i riktning mot ögruppens västligaste utpost. Det blev en heldag på Mykines med en härlig picknick som öns lilla pensionat hade förberett. Vi satt på grässluttningarna, njöt av den varma vårsolen, blickade ut över ett till synes oändligt hav och såg massor av sjöfågel (och några får förstås).

PÅ VÄGEN TILLBAKA skämtade vi om att ryktet om ögruppens busväder var kraftigt överdrivet. Det borde vi inte ha gjort. Även om vi vaknade till sol den följande morgonen, och tog bussen till staden Klaksvik på norra Färöarna, hopade sig mörka moln i horisonten. När vi klev av bussen en timme senare möttes vi av snöblandat regn och en brutal nordanvind. Planerna att vandra i det böljande landskapet ersattes av ett besök i det lilla kaféet där varmt kaffe och danska smörrebröd blev vårt sällskap i väntan på att bussen skulle vända tillbaka mot Torshamn.

Text och foto: Per Manns.

Resa, lite historia och James Bond

Resa till Färöarna

Färöarna har ett eget flygbolag, Atlantic Airways, som trafikerar både Oslo och Köpenhamn. Under sommarsäsongen flyger SAS från Köpenhamn till Färöarna de flesta veckodagarna. Du kan också ta båt (Smyril Line) från Hirtshals på Jylland till Torshavn.

Bästa period

Sommarmånaderna. Medeltemperaturen är runt 3,5 grader på vintern och 12 grader på sommaren. 300 regndagar per år.

Lite historia

Sedan 1948 är Färöarna en självstyrande del av kungariket Danmark. Ögruppen har ett parlament, en egen flagga och egna frimärken. Färöarna står utanför EU och den främsta förklaringen är att ett medlemskap skulle stöka till det för landets så viktiga fiskeindustri (står för 97 procent av exporten).

James Bond

Vi vill inte förstöra spänningen, men som de flesta redan känner till avslutade 007 (Daniel Craig) sin karriär när han träffades av en missil i No Time to Die. Slutscenen spelades in på Kalsoy på Färöarna. De lokala myndigheterna har satt upp en minnessten på platsen för James Bonds dramatiska slut: ”In Memory of James Bond, 1962–2021”.